BILDBOMB FRÅN MOSTAR!
Nu kommer äntligen lite bilder :)
Här säger vi hej då till hotellägarna i Sarajevo.
tisdags shopping
Shopping, tisdag.
På kvällskvisten vart det lite shopping, hittade faktist ett par byxor och örhängen. Hade bara två hundra kvar, så det fick jag endå rätt mycket för? Mer än va jag hade fått i Sverige iallafall. Nu ska jag sova och längta tills i morgon nä r jag får sätta mig på planet hem till mina käraste som jag saknar jätte myck
På kvällskvisten vart det lite shopping, hittade faktist ett par byxor och örhängen. Hade bara två hundra kvar, så det fick jag endå rätt mycket för? Mer än va jag hade fått i Sverige iallafall. Nu ska jag sova och längta tills i morgon nä r jag får sätta mig på planet hem till mina käraste som jag saknar jätte mycket.
Guid tur..
Guid turen idag vart lite värre en jag trodde. Först hade jag en bild om att vi skulle få se staden och gå om kring och mysa där. Men icke.Det började med att Anna och Suada blev interljuvade i Tv:n medans vi elever och två fröknar stod och inspekterade en staty (bilden) sedan kom en man och började snacka bosniska och Suada översatte. De började berätta om statyn, att dem har svetsat den. Varje ruta på mannen står för varje dag de satt i konsentrations lägret. Medans han stod och berätta det filmade någon snubbe oss också. Jag stod lite halv konsentrerad och lyssnade på vad de sa, medans människor kom bakom oss på gatan och skulle tränga sig för bi med cyklar osv. Det fanns även en fontän som gjorde i från sig ett rätt bra ljud bakom oss så mina öron hade inte heller den bästa hörlsen. Kände mig lite rastlös och då var det dags att gå vidare.
Då gick vi till ett ställe, sedan till ett annat. Gick förbi massor av hus, snackade om vattnet och hur skönt det var ute tills Anna säger: Här har det hänt något hemskt.
Kände lite att jag vart stel, kände mig nästan obekväm. Kollade på det vit gråa huset som såg jätte tomt och övergivet ut.
Mannen började berätta att utan för detta hus bombades det och nästan hela området barnn osv. Ihuset var det några männsikor gömda och säkert livrädda.
Plötsligt kommer det en man och ställer sig vid oss, sedan berättar han att han hittade människor döda där nere. Det var en gammal kvinna, en gravid flicka som gått och längtat så länge och hade världens bästa förhållande, de va så kära. Sedan var det några män.
När mannen kom ner och såg människorna skjutna, så var det en hörn soffa de satt i. Två av männen (bröder) satt och höll varandra i handen. De var säkert livrädda. Han berätta jätte mycket hemst om det. De dumma människorna hade även sedan försökt att bränna ner huset, men det kom ej in någon luft som elden spred sig i, utan brände istället av ett ben..
MEN, det var en kvinna som hade överlevt. Nämligen mamman till bröderna. Det var hennes man och hennes gamla mor som också blev skjutna där nere. Vi fick reda på att vi skulle snart få träffa henne. Men det vart jätte jobbigt där ett tag eftersom en som är med oss flydde där ifrån, kom från det området och känner dem flesta här. Vart mycket känslor och jag fick seriöst tvinga bort tårarna. Men jag grät inombords, det gjorde jätte ont.. En kvinna och man stod där som har sett och varit med om allt detta elende, och kände de här personerna som blev skjutna i detta hus.
När vi gick därifrån kände jag mig frusen och trött och stel. Ingen lust och prata, visste inte vad jag skulle säga och om vad som var läge just nu. Gick mest och tänkte med en klump i magen.
Vi gick iallafall och träffa kvinnan som överlevde. Hon bärettade att hon hörde skotten, och ena hennes son hade ramlat på henne. Men hon kände ingenting. Ingen smärta eller något. Hon spelade död när sonen ramlade på henne.
Hon berättade lite mer också..
Det är så mycket i mitt huvud nu så det blir jätte svårt att skriva. Det finns så många känslor och utryck där just nu som bara vill ut men vet inte hur. Det blev helt enkelt för mycket idag. Det kanske inte låter så hemskt och ledsamnt när ni läser det här, men jag vet inte hur jag ska utrycka mig för att ni ska verkligen få en verklighets känsla.
Men det vi fick hörs och SE idag gjorde så jag verkligen för första gången forstod. Och jag kom det plötsligt så himla nära, verklighets känsla kan jag kalla det. Fast egentligen så J*vla långt ifrån va de människor vart som verkligen var där.
DEM SOM HAR ÖVERLEVT ÄR SÅ HIMLA STARKA TYCKER JAG. JAG ÄR SÅ HIMLA IMPONERAD PÅ ATT DEM ORKAR. Tänk alla tankar dem har varje dag lixom, varje bild i huvudet. :( RIP till dem ni har förlorat!
Efter besöket hos kvinnan skulle vi till sporthallarna där konsentrations lägret vart här i Sanski Mosta. Men alla verkade vara rätt nere och det var ingen som direkt hade den lusten. Visst klart vi inte valde bort den för att vi inte ville se den. Men det vart helt enkelt lite för mycket. Det känndes inget bra. För mycket intryck som hjärnan måste bearbeta. Märker att man sover dåligt på nätterna, drömmer konstigt. Men det är förståligt när man ser och hör det vi gör. Som jag skrev tidigare, en intensiv vecka och i morgon åker vi hem!
Guid turen idag vart lite värre en jag trodde. Först hade jag en bild om att vi skulle få se staden och gå om kring och mysa där. Men icke.
Det började med att Anna och Suada blev interljuvade i Tv:n medans vi elever och två fröknar stod och inspekterade en staty (bilden) sedan kom en man och började snacka bosniska och Suada översatte. De började berätta om statyn, att dem har svetsat den. Varje ruta på mannen står för varje dag de satt i konsentrations lägret. Medans han stod och berätta det filmade någon snubbe oss också. Jag stod lite halv konsentrerad och lyssnade på vad de sa, medans människor kom bakom oss på gatan och skulle tränga sig för bi med cyklar osv. Det fanns även en fontän som gjorde i från sig ett rätt bra ljud bakom oss så mina öron hade inte heller den bästa hörlsen. Kände mig lite rastlös och då var det dags att gå vidare.
Då gick vi till ett ställe, sedan till ett annat. Gick förbi massor av hus, snackade om vattnet och hur skönt det var ute tills Anna säger: Här har det hänt något hemskt.
Kände lite att jag vart stel, kände mig nästan obekväm. Kollade på det vit gråa huset som såg jätte tomt och övergivet ut.
Mannen började berätta att utan för detta hus bombades det och nästan hela området barnn osv. Ihuset var det några männsikor gömda och säkert livrädda.
Plötsligt kommer det en man och ställer sig vid oss, sedan berättar han att han hittade människor döda där nere. Det var en gammal kvinna, en gravid flicka som gått och längtat så länge och hade världens bästa förhållande, de va så kära. Sedan var det några män.
När mannen kom ner och såg människorna skjutna, så var det en hörn soffa de satt i. Två av männen (bröder) satt och höll varandra i handen. De var säkert livrädda. Han berätta jätte mycket hemst om det. De dumma människorna hade även sedan försökt att bränna ner huset, men det kom ej in någon luft som elden spred sig i, utan brände istället av ett ben..
MEN, det var en kvinna som hade överlevt. Nämligen mamman till bröderna. Det var hennes man och hennes gamla mor som också blev skjutna där nere. Vi fick reda på att vi skulle snart få träffa henne. Men det vart jätte jobbigt där ett tag eftersom en som är med oss flydde där ifrån, kom från det området och känner dem flesta här. Vart mycket känslor och jag fick seriöst tvinga bort tårarna. Men jag grät inombords, det gjorde jätte ont.. En kvinna och man stod där som har sett och varit med om allt detta elende, och kände de här personerna som blev skjutna i detta hus.
När vi gick därifrån kände jag mig frusen och trött och stel. Ingen lust och prata, visste inte vad jag skulle säga och om vad som var läge just nu. Gick mest och tänkte med en klump i magen.
Vi gick iallafall och träffa kvinnan som överlevde. Hon bärettade att hon hörde skotten, och ena hennes son hade ramlat på henne. Men hon kände ingenting. Ingen smärta eller något. Hon spelade död när sonen ramlade på henne.
Hon berättade lite mer också..
Det är så mycket i mitt huvud nu så det blir jätte svårt att skriva. Det finns så många känslor och utryck där just nu som bara vill ut men vet inte hur. Det blev helt enkelt för mycket idag. Det kanske inte låter så hemskt och ledsamnt när ni läser det här, men jag vet inte hur jag ska utrycka mig för att ni ska verkligen få en verklighets känsla.
Men det vi fick hörs och SE idag gjorde så jag verkligen för första gången forstod. Och jag kom det plötsligt så himla nära, verklighets känsla kan jag kalla det. Fast egentligen så J*vla långt ifrån va de människor vart som verkligen var där.
DEM SOM HAR ÖVERLEVT ÄR SÅ HIMLA STARKA TYCKER JAG. JAG ÄR SÅ HIMLA IMPONERAD PÅ ATT DEM ORKAR. Tänk alla tankar dem har varje dag lixom, varje bild i huvudet. :( RIP till dem ni har förlorat!
Efter besöket hos kvinnan skulle vi till sporthallarna där konsentrations lägret vart här i Sanski Mosta. Men alla verkade vara rätt nere och det var ingen som direkt hade den lusten. Visst klart vi inte valde bort den för att vi inte ville se den. Men det vart helt enkelt lite för mycket. Det känndes inget bra. För mycket intryck som hjärnan måste bearbeta. Märker att man sover dåligt på nätterna, drömmer konstigt. Men det är förståligt när man ser och hör det vi gör. Som jag skrev tidigare, en intensiv vecka och i morgon åker vi hem!
Huset;
Här är en bild där man ser skjuthålen. Dem har bara gjort årdning helften av huset:
mannen:
studiebesöket
- In i gymnasiet, var i den bråkigaste klassen tydligen. Massor med ögon på oss, haha men det va kul att se och höra hur de jobbade. Efter det fick vi gå till en förskola med massa söta barn, haha fick ett jätte gulligt kort som jag ska visa för er!
Sanski Mosta är vi självklart i, har glömt att skriva det!
21:23 7 18/10
Internet är jätte dåligt. Det funkar inte. Vi tror att det är en data nisse tar internet för sig själv för att det inte ska lagga, eftersom i morse när han kom ner och vi fråga hotell ägaren om det så fungerade det. Alltså hotell ägaren sa att det alltid fungerade, och sen började han förklara något om en kille som satt där att han var expert och sov i rummet brevid oss typ. Men sen efter en halvtimma, då slutade det minnsan fungera och fungerar fortfarande inte. Känner lite behov av att få prata med mina käraste, men får helt enkelt vänta tills i morgon.
21:23 7 18/10
Internet är jätte dåligt. Det funkar inte. Vi tror att det är en data nisse tar internet för sig själv för att det inte ska lagga, eftersom i morse när han kom ner och vi fråga hotell ägaren om det så fungerade det. Alltså hotell ägaren sa att det alltid fungerade, och sen började han förklara något om en kille som satt där att han var expert och sov i rummet brevid oss typ. Men sen efter en halvtimma, då slutade det minnsan fungera och fungerar fortfarande inte. Känner lite behov av att få prata med mina käraste, men får helt enkelt vänta tills i morgon.
07:36
Jäkla internet. Det vill inte funka. Tror att dem stängde av det eller något igår kväll. Det ville fungra ett tag, men efter klockan 22:00 var det helt slut och nu på morgonen vill det heller inte fungera!
Igår kom vi hit på kvällen, fick mat sen gick jag och la mig. Jag frös jätte mycket så la mig i mjukisbyxor och fliströja. Hjälpte ändå inte särskilt mycket. Nu sitter jag här nere och ska äta frukost som inte ens är fram plockad :P Hoppas Anna kommer ner snart. Ska fråga om internet också, men de kan ju inte snacka engelska så vet inte hur det här kommer gå. Får vänta på Soada.
Idag ska vi iallafall till en skola, träffa små barn, mellan barn och STORA ungdomar.
sedan skulle vi träffa TV, tror de ville ha med oss! Sen ska vi gå på någon guid tur.
Jäkla internet. Det vill inte funka. Tror att dem stängde av det eller något igår kväll. Det ville fungra ett tag, men efter klockan 22:00 var det helt slut och nu på morgonen vill det heller inte fungera!
Igår kom vi hit på kvällen, fick mat sen gick jag och la mig. Jag frös jätte mycket så la mig i mjukisbyxor och fliströja. Hjälpte ändå inte särskilt mycket. Nu sitter jag här nere och ska äta frukost som inte ens är fram plockad :P Hoppas Anna kommer ner snart. Ska fråga om internet också, men de kan ju inte snacka engelska så vet inte hur det här kommer gå. Får vänta på Soada.
Idag ska vi iallafall till en skola, träffa små barn, mellan barn och STORA ungdomar.
sedan skulle vi träffa TV, tror de ville ha med oss! Sen ska vi gå på någon guid tur.
BILDER KOMMER KOMMA SENARE, eftersom internet är jätte segt.
Så bloggen lär se jätte tråkig ut ett tag fram över! Eller tills i morgon men läs endå!
16:26
Resan vart värre än jag trodde. Jag hade just somnat och så märker jag att vi åker på någon konstig väg med massor stenar. Det var då jag kollade upp och så var det sten ras. Vi kunde ej åka längre, och vi kom heller inte tillbaks till sarajevo om vi ville det. Det fanns två alternativn kvar. 1: vänta på att klockan skulle bli fem, då KANSKE vi kunde åka för bi. 2: åka på en jätte liten väg+att den var jätte brant. Vi valde att prova på den lilla vägen, men bilar som kom där ifrån avrådde oss. Vi åker ju ändå i en buss.
Efter ett tag kom en annan bil som visste en annan liten väg som skulle vara mycket säkrare en den vi hade tänkt och ta från början. Vi började åka på en liten väg, uppåt uppåt. Efter ett tag bllir det grus väg, vi får en massa möten, det är brandt, ingen staket och en massa diken och väldigt guppigt. Jag kan säga att jag satt här med handsvett och helt illa mående. Hade heller inte druckit på ett tag eller ätit något.
Men vi klarade oss iallfall med det var en väldigt läskig och jobbig resa där emellan.
Sedann stannade vi, jag köpte 2 redbull, chips och Kinder bueno. Behövde verkligen socker, va helt blek och kände mig helt nere. Fatta vilka höjder vi va uppe på, man ville ju inte drekt åka frittfall där.
nej men nu är vi på väg igen, nu känns det bra. Framme om ca 2.5 timmar.
vi lever iallafall fortfarande :D nae men vi har en jätte bra chaufför han hade inte kört om det var för stora risker, då hade vi gått den biten eller något!
Resan vart värre än jag trodde. Jag hade just somnat och så märker jag att vi åker på någon konstig väg med massor stenar. Det var då jag kollade upp och så var det sten ras. Vi kunde ej åka längre, och vi kom heller inte tillbaks till sarajevo om vi ville det. Det fanns två alternativn kvar. 1: vänta på att klockan skulle bli fem, då KANSKE vi kunde åka för bi. 2: åka på en jätte liten väg+att den var jätte brant. Vi valde att prova på den lilla vägen, men bilar som kom där ifrån avrådde oss. Vi åker ju ändå i en buss.
Efter ett tag kom en annan bil som visste en annan liten väg som skulle vara mycket säkrare en den vi hade tänkt och ta från början. Vi började åka på en liten väg, uppåt uppåt. Efter ett tag bllir det grus väg, vi får en massa möten, det är brandt, ingen staket och en massa diken och väldigt guppigt. Jag kan säga att jag satt här med handsvett och helt illa mående. Hade heller inte druckit på ett tag eller ätit något.
Men vi klarade oss iallfall med det var en väldigt läskig och jobbig resa där emellan.
Sedann stannade vi, jag köpte 2 redbull, chips och Kinder bueno. Behövde verkligen socker, va helt blek och kände mig helt nere. Fatta vilka höjder vi va uppe på, man ville ju inte drekt åka frittfall där.
nej men nu är vi på väg igen, nu känns det bra. Framme om ca 2.5 timmar.
vi lever iallafall fortfarande :D nae men vi har en jätte bra chaufför han hade inte kört om det var för stora risker, då hade vi gått den biten eller något!
Lite information
Det finns hus här i Bosnien som är helt övergivna och bara står och förfaller. Det är så sorligt att se. Men det är sen kriget. När folk ville fly så skrev de på massor papper att de övergav sitt hus och så för att komma iväg från Bosnien. Men efter kriget så gäller inga papper, och ingen får röra husen efter som det är någon annans. Det är jätte många exempel som jag har sett på hus och hög hus som förfaller. Tänk hur länge dem har stått tomma och det kommer de även göra ett bra tag framöver. Runt en del hus springer/ligger och sover massa hundar. Det ser ut som dom använder det som sitt hem. Man får verkligen en inblick i hur det såg ut när kriget var. En del hus ser sönderbombade ut, andra skjuthål i. Usch nu ryser jag. Fy för krig!!!
13:15
13:15 Sitter just nu i bussen på väg ifrån Mostar. Hit var det tre timmars buss resa och nu iväntas 5-6 timmar till. Blir ett stopp på vägen för att sträcka på benen och gå på toa och sisodär. Har tagit massor av bilder på fint landskap som jag ska visa er, dock satt jag i bussen och har inte världens bästa kamra, så ni får nöja er med det ni ser. Det är värt att bara åka hit för att kolla på det fina landskapet. Jag kommer lätt åka tillbaka, fast då ska det vara vår.
Okej vad har vi gjort ni i Mostar? Vi har kollat på den gamla fina staden. Sedan är det en bro i mitten, på ena sidan är de bosnier och andra sidan kroater om jag fattade rätt. Det är rätt fränt att det är uppdelat sådär. Man såg dirket att det vart en annan sak att komma in på den andra sidan av bron. Det var massa söta marknadstånd och lite små affärer där vi gick och shoppade. Innan vi shoppade gick vi på en resturant som såg jätte mysig ut, men den var inte så imponerande än då. Katter satt runt om kring när vi fick maten, en bajsa medans andra bråkade osv. Inte det trevligaste. Men som sagt allt kan ju inte vara bra.
Shoppingen blev lite stressad eftersom det tog ett tag innan vi fick maten, som i sin tur inte var den godaste. Nej nu ska jag inte klaga! Men shoppingen var jätte roligt och billigt, och jätte mysiga gator. Vi han shoppa ca 30 min efter som bussen var tvungen att åka klockan ett för att vi skulle komma förbi ett vägbygge. Annars kunde vi gått där i några extra timmar!
Jag hittade saker åt mamma och lillasyster, mig själv är det inte lika roligt att köpa till. Jag tycker det är roligt att komma hem med något till mina käraste när jag vart i väg! köpte även en sak åt min pojkvän, men vet inte om han gillart ifall han ej gör det så tar jag den saken själv!
I Mostar var det varmare! Hoppas på en bra temperatur dit vi ska nu!
Nu mår jag illa utav skrivandet, ska försöka vila ögonen ett tag!
/Amanda
13:15 Sitter just nu i bussen på väg ifrån Mostar. Hit var det tre timmars buss resa och nu iväntas 5-6 timmar till. Blir ett stopp på vägen för att sträcka på benen och gå på toa och sisodär. Har tagit massor av bilder på fint landskap som jag ska visa er, dock satt jag i bussen och har inte världens bästa kamra, så ni får nöja er med det ni ser. Det är värt att bara åka hit för att kolla på det fina landskapet. Jag kommer lätt åka tillbaka, fast då ska det vara vår.
Okej vad har vi gjort ni i Mostar? Vi har kollat på den gamla fina staden. Sedan är det en bro i mitten, på ena sidan är de bosnier och andra sidan kroater om jag fattade rätt. Det är rätt fränt att det är uppdelat sådär. Man såg dirket att det vart en annan sak att komma in på den andra sidan av bron. Det var massa söta marknadstånd och lite små affärer där vi gick och shoppade. Innan vi shoppade gick vi på en resturant som såg jätte mysig ut, men den var inte så imponerande än då. Katter satt runt om kring när vi fick maten, en bajsa medans andra bråkade osv. Inte det trevligaste. Men som sagt allt kan ju inte vara bra.
Shoppingen blev lite stressad eftersom det tog ett tag innan vi fick maten, som i sin tur inte var den godaste. Nej nu ska jag inte klaga! Men shoppingen var jätte roligt och billigt, och jätte mysiga gator. Vi han shoppa ca 30 min efter som bussen var tvungen att åka klockan ett för att vi skulle komma förbi ett vägbygge. Annars kunde vi gått där i några extra timmar!
Jag hittade saker åt mamma och lillasyster, mig själv är det inte lika roligt att köpa till. Jag tycker det är roligt att komma hem med något till mina käraste när jag vart i väg! köpte även en sak åt min pojkvän, men vet inte om han gillart ifall han ej gör det så tar jag den saken själv!
I Mostar var det varmare! Hoppas på en bra temperatur dit vi ska nu!
Nu mår jag illa utav skrivandet, ska försöka vila ögonen ett tag!
/Amanda
Sitter just nu i bussen på väg ifrån Mostar. Hit var det tre timmars buss resa och nu iväntas 5-6 timmar till. Blir ett stopp på vägen för att sträcka på benen och gå på toa och sisodär. Har tagit massor av bilder på fint landskap som jag ska visa er, dock satt jag i bussen och har inte världens bästa kamra, så ni får nöja er med det ni ser. Det är värt att bara åka hit för att kolla på det fina landskapet. Jag kommer lätt åka tillbaka, fast då ska det vara vår.
Okej vad har vi gjort nu i Mostar? Vi har kollat på den gamla fina staden. Sedan är det en bro i mitten, på ena sidan är de bosnier och andra sidan kroater om jag fattade rätt. Det är rätt fränt att det är uppdelat sådär. Man såg dirket att det vart en annan sak att komma in på den andra sidan av bron. Det var massa söta marknadstånd och lite små affärer där vi gick och shoppade. Innan vi shoppade gick vi på en resturant som såg jätte mysig ut, men den var inte så imponerande än då. Katter satt runt om kring när vi fick maten, en bajsa medans andra bråkade osv. Inte det trevligaste. Men som sagt allt kan ju inte vara bra.
Shoppingen blev lite stressad eftersom det tog ett tag innan vi fick maten, som i sin tur inte var den godaste. Nej nu ska jag inte klaga! Men shoppingen var jätte roligt och billigt, och jätte mysiga gator. Vi han shoppa ca 30 min efter som bussen var tvungen att åka klockan ett för att vi skulle komma förbi ett vägbygge. Annars kunde vi gått där i några extra timmar!
Jag hittade saker åt mamma och lillasyster, mig själv är det inte lika roligt att köpa till. Jag tycker det är roligt att komma hem med något till mina käraste när jag vart i väg! köpte även en sak åt min pojkvän, men vet inte om han gillart ifall han ej gör det så tar jag den saken själv!
I Mostar var det varmare! Hoppas på en bra temperatur dit vi ska nu!
Nu mår jag illa utav skrivandet, ska försöka vila ögonen ett tag!
/Amanda
Nu:
nu blir det en lång buss resa med massor av bra låtar i mina öron
. Hoppas på ett bättre interner om det finns på det nya hotellet så jag kan visa massor av bilder.
Dag 2
Idag börja vi dagen med jätte god frukost.
Sedan åkte vi 3 timmars buss resa till Srebenica, där
Bosniens största massmord hände (på några få dagar)
När vi skulle gå där i från var jag helt konstig i huvudet,
frusen som en isbit och kall i själen.
De letar fortfarande idag efter mass gravar, och en del lik kan de
inte identifera ens. Hemskt. En del kvinnor letar efter sina barn och
man fortfarande och går och hoppas att de kan få begrava dem.
När vi va där började jag nästan gråta, speciellt när jag mer tänkte
på om jag var där, och förlorade mina närmaste och min kärlek.
Men fort försökte jagt tänka bort de tankarna, och kände igen hur
frusen jag var, och vad som verkligen hade hänt där.
Först hade vi en guide som har själv varit med och försökt
gömt sig i skogarna runt om kring Srebenica, och de höga bergen. Utan
mat och vatten, de fick leva på det naturen hade och erbjuda. Det var
inte många som klarade sig, tror han sa att de var där uppe i 6 dagar.
Efter han hade snackat lite (hörde inte så mycket efter som det var en
väldigt svår engelska så kan inte berätta så mycket om just det) så fick vi
kolla på ett rum där de hade släppt in massor av människor och lurat
dem att de skulle vara trygga där. Flera av dem dog där inne för det var så
trångt.
Vi avslutade sedan med en film och sedan åkte vi för att äta på ett ställe,
sedan 3 timmar i buss tillbaka.
När vi kom till Sarajevo igen gick vi på en guaid tur genom stan, jätte mysigt,
men jätte kallt. Har bara frysigt idag. Sen gick vi in på en jätte gammal och mysig
resturant, där åt vi varm soppa och satte oss framför brasan i mitten :)
Sedan gick vi vidare och avslutade dagen med en mysig fika på ett ställe.
Nu ligger jag i sängen och ska sova. Imorgon far vi vidare,
hoppas på att det finns internet så jag kan fortsätta skriva!
BILDERNA GÅR EJ ATT LADDA UPP EFTER SOM INTERNET ÄR SÅ SEGT IDAG;
försöker göra det imorgon lite snabbt innan jag åker till nästa plats.'
Utanför hotellet i Sarajevo
Massmords platsen
I detta rum samlade man in massor av människor.
Kvällsmaten:
Lite om toleransresan
Eftersom jag åker med en toleransresa så har vi jobbat i hop lite pengar
och blivit sponsrade. Därför så får vi allt gratis som behövs för att kunna överleva
och få uppleva detta. Men det är ju inte bara god saker man får,
man får vara med och tjäna ihop pengar och även efter
resan är det lite jobb som vi kommer få ställa upp på. Förintelsens minnesdag
är ett exempel. Men det tror jag absolut att det är värt!
I BOSNIEN
HEJ!
jag vet att jag inte har skrivit på jätte länge, men det beror på att det har varit
sommarlov och sedan har jag haft jätte mycket annat att göra.
Men nu är vi äntligen här. I Bosnien. Vi landa för tre timmar sedan här i sarajevo.
Vi har redan hunnit fått hotell rum, kollat centrum och käkat!
Verkligen en jätte mysig stad, hade inte de tankarna först men det
är verkligen jätte fint. Resan hit tog ca 2,5 timme.
Många undrar säkert om det är kallt? 4 grader är det. Men på dagen har jag hört
att det ska vara lite varmare? ser jag i morgon.
Resan gick jätte bra iallafall, vi åt något kebab liknande sak nyss. Var helt okej, 30 kr :D
nej nu ska jag sova, bussen går klockan 8 i morgon på nya äventyr. Kommer
bli en intensiv vecka, kommer ha mycket att skriva om.
bild på Anna(som årdnar med toleransresor)
och maten vi åt. Var något typiskt för Bosnien.
Kompledigt.
Idag har vi kompledigt från skolan.
Jag är på Tryckeriet och passar på att jobba.
Har även fått hem dem fina handukarna nu, har även provtryckt
24 st! Dem blir jätte fina, ska lägga ut en bild också någon dag.
Dem lila och turkosa har svart tryck, och dem gröna och gråa har
vitt tryck, jätte frescht tycker jag!
Det är faktist ett väldigt stort jobb jag ska göra. Det är hundra
handukar som jag ska trycka. Först fick jag sitta här vid datorn
och skriva ut på skärmaskien hur trycket skulle vara, sedan skall
man sätta igång med att rensa. Jag har bara rensat 24 st, men ska
sätta mig med resten någon dag och hoppas att jag kan ta
hjälp av någon annan som även ska med på resan, eftersom detta
tar jätte långt tid! Fast, kanske går snabbare för mig att rensa eftersom jag
vet hur man gör. We will se :)
Hare så bra!
Jag är på Tryckeriet och passar på att jobba.
Har även fått hem dem fina handukarna nu, har även provtryckt
24 st! Dem blir jätte fina, ska lägga ut en bild också någon dag.
Dem lila och turkosa har svart tryck, och dem gröna och gråa har
vitt tryck, jätte frescht tycker jag!
Det är faktist ett väldigt stort jobb jag ska göra. Det är hundra
handukar som jag ska trycka. Först fick jag sitta här vid datorn
och skriva ut på skärmaskien hur trycket skulle vara, sedan skall
man sätta igång med att rensa. Jag har bara rensat 24 st, men ska
sätta mig med resten någon dag och hoppas att jag kan ta
hjälp av någon annan som även ska med på resan, eftersom detta
tar jätte långt tid! Fast, kanske går snabbare för mig att rensa eftersom jag
vet hur man gör. We will se :)
Hare så bra!
SVAR PÅ KOMMENTAR.
SVAR: Tack så mycket, ja det är verkligen bra kvalite!
Ja, dem är jätte hemska. Jag förstår inte riktigt hur en människa
kan bli så elak. Det finns jätte många som är elaka, och en del
mer och en del mindre. Men jag vet inte riktigt vad som gör det.
Ibland funderar jag på det sociala arvet, någonstans måste dem
ha hört något på ett negativt sätt för att själva bli negativa mot det,
och ens föräldrar är ens förebild. Och det är dem även om man vill, eller inte.
Jag hoppas att många kommer stödja finspångs toleransresor,
och jag vet redan många som ska köpa saker av oss där det
står : FINSPÅNG MOT RASISM. Blir glad av att höra det :)
Och tack Inger Ericson för din hjälp med handukarna.
Här finns en länk till Inger Ericson om ni är intresserade av tryckeriet eller barnbutiken: http://reklamitryck.se/
Här är vi..
I STOCKHOLM.
Emerich,rektorn,Anna,Jag,En föreläsare från finspång,Lill Lindfors
Denna vecka ska jag försöka trycka handukar som vi skall sälja,
dem kommer i jätte fina och härliga sommarfärger, kommer lägga ut
en bild på dem senare. Så hör av er sen om ni är intresserade av
att köpa! Nu ska jag fortsättas med mitt skolarbete!
ha det bra!
Emerich,rektorn,Anna,Jag,En föreläsare från finspång,Lill Lindfors
Denna vecka ska jag försöka trycka handukar som vi skall sälja,
dem kommer i jätte fina och härliga sommarfärger, kommer lägga ut
en bild på dem senare. Så hör av er sen om ni är intresserade av
att köpa! Nu ska jag fortsättas med mitt skolarbete!
ha det bra!
Berska skolan
SÅ HÄR SKREV BERGSKA SKOLAN INNAN VI SKULLE TA EMOT FREDSPRISET:
Skolornas fredspris 2011 till Bergska skolan
Torsdagen den 19 maj klockan 14.00 tar Bergska skolan, tillsammans med tre andra skolor i Sverige, emot Skolornas fredspris 2011 på Fryshuset i Stockholm.
Priset delas ut av Emerichfonden vars syfte är att genom årliga pristävlingar uppmuntra ungdomar i grundskolan och gymnasiet till aktiviteter som motverkar våld och främlingsfientlighet samt bädda för en trivsam och medmänskllig skolmiljö.
- Vi får priset för vårt arbete kring förintelsen och förintelsens minnesdag den 27 januari, våra toleransresor och arbetet runt dem, berättar Anna Hellerstedt, lärare på Bergska skolan och den som driver arbetet.
Anna är noga med att påpeka att uppmärksamheten inte bara avser arbetet på gymnasial nivå utan även den delaktighet som Grosvadsskolan och Nyhemsskolan har i arbetet.
Bergska skolan kan få ytterligare pris
Bland de fyra skolor som får Skolornas fredspris väljer Emerichfonden ut en som får 27Januaripriset 2012.
Priset delas ut till skolor som med stort engagemang arbetar för att hålla minnet av Förintelsen levande och i förlängningen motverkar att historien upprepar sig. Priset avser bidrag för en resa till ett valfritt koncentrationsläger.
Enligt Per Gunnar Mossberg, ordförande i Emerichfonden, kommer pristagaren av 27Januaripriset offentliggöras i samband med utdelningen av Skolornas fredspris den 19 maj.
Emeich Roth
Emeich Roth var mannen som delade ut priserna igår.
Det är även han som stardade det här att dela ut
fredspriser till skolor. Emerich själv har levt i många
konsentrations läger. Igår innan vi fick vårat pris läste
Emerich ett slag av en dikt, eller vad man säger.
Han berätta även vad han fastnade för, varför
han valde bergska till det priset.
Här kan ni läsa lite mer om honom: http://www.emerichfonden.nu/about-me
Det är även han som stardade det här att dela ut
fredspriser till skolor. Emerich själv har levt i många
konsentrations läger. Igår innan vi fick vårat pris läste
Emerich ett slag av en dikt, eller vad man säger.
Han berätta även vad han fastnade för, varför
han valde bergska till det priset.
Här kan ni läsa lite mer om honom: http://www.emerichfonden.nu/about-me
Emrichfonden
HEJ!
Igår var jag med Anna, rektorn och en till man till stockholm för att
ta emot 27 januari priset som Bergska skolan har vunnit.
Ni vet väll vad som är så speciellt med 27 januari? Om ni inte vet
så befriades alla konsentrations läger då (om jag minns rätt? rätta mig annars)
Och den 27 januari har man en minnesdag, för alla dem som dog i konsentrationslägrerna.
Jag var jätte nervös, för vi skulle gå fram på scen, men som tur var
frågade dem inte mig något. Fast vadå, det hade varit kul att få stå
där och berätta något för hela publiken, t.ex. om det här, att jag
skriver om mitt projekt arbete, alltså om toleransresor här i finspång.
Klockan 12:45 skulle vi vara i fryshuset, för övning och utdelning av platser
så vi på enklaste sätt kommer fram. Sedan var det rundvandring för att
se mer av fryshuset som vi var i. Det var jätte intressant. Om ni vill veta
mer om frys huset kan ni besöka deras hemsida http://www.fryshuset.se/Fryshuset/Reception.aspx
klockan 14:00 var det dags att vara på plats för prisutdelning, Lill Lindfors
var den som presenterade dem som skulle prata och spela, Emrich var den
som gav ut priserna. Emellan åt var det somsagt människor som pelade
instrument, och så var det en jätte duktig klass som hade något
projekt om förintelsen, och man tog faktist åt sig jätte mycket! Det var
verkligen ett bra sätt att jobba på, och man lärde sig verkligen något och tänkte
från båda hållen. Ska länka en film sedan, dem finns på youtube. En låt som dom
sjöng hette "det kunde varit du" något ni borde lyssna på, och verkligen på texten.
När vi hade fått vårat pris så var det dags för fotografering, har inte fått tag
på ett fotto än, men ska se till att få det. Och när fotograferingen var klar var det dags
att åka hem.
Och igår, igår lärde jag mig mer saker än vad jag hade kunnat tänka mig utav att
ta emot ett pris. Det var jätte kul och intressant. Ni kan läsa mer om
Emrich fonden på denna länk http://www.emerichfonden.nu/
Kommer även skriva lite kort fakta om honom i ett inlägg här över
så får ni veta lite mer! Ha det så bra med er!
P.S
Min lärare Anna är jätte duktig förintelsen och hon angagerar sig i väldigt mycket.
Därför tycker jag att bergska skolan är värld detta pris!
Så här står det om 27 januari priset:
Sedan år 2006 delar Emerichfonden ut ett pris till skolor som med stort engagemang arbetar för att hålla minnet av Förintelsen levande och i förlängningen motverkar att historien upprepar sig. Priset avser bidrag för en resa till ett valfritt koncentrationsläger. Fondens önskan är att priset delas ut varje 27 januari under ceremoniella former samt att en utställning anordnas som dokumenterar resan och arbetet kring denna.
Mark gymnasieskola i Kinna, samt Sandvikens gymnasieskola har tilldelats Emerichfondens 27 Januaripris 2010 för sitt arbete att hålla förintelsens minne levande. Priset består av 10 000 kronor, diplom och en glasstaty. Prisutdelningen kommer att ske på respektive skola den 27 Januari 2011.
Det går inte att söka 27:e januaripriset, pristagare väljs bland bidragen till Skolornas Fredspris.
D.S
Måndag
Nu är det måndag igen och en ny arbetsvecka/skolvecka.
Vet inte hur jag känner för det, känner mig rätt stressad
för jag inte har en aning om vad jag vill göra efter skolan,
har blivit erbjuden rätt så många saker, men samtidigt behöver
jag jobba.
Inläggen nedanför stämmer ej överens med datumet, var tvungen
att flytta över dem från ett annat ställe, men nu kommer det börja
stämma!
I fredags så kom Anna hit, till min mormor på reklam i tryck
och vi betämmde att trycka upp
några handukar och sälja dem. Färgerna kommer att vara
om jag minns rätt Lila, turkos, grön och grå, och så kommer
det stå (om jag minns rätt) "finspång mot rasism"
Vad tror ni om den idén?
Har inte så mycket mer att berätta just nu. Ska
knalla i väg till skolan och träffa en kompis som också håller
på med ett väldigt kul projektarbete, hon ska nämligen till Afghanistan
och hjälpa några fattiga barn och ge dem en underbar dag. Helt
underbart att folk gör så för andra. Om jag hade pengar hade jag
gjort lika dant, min vän kämpar nämligen helt själv med att samla
ihop pengar till den resan, jätte duktig!
Vet inte hur jag känner för det, känner mig rätt stressad
för jag inte har en aning om vad jag vill göra efter skolan,
har blivit erbjuden rätt så många saker, men samtidigt behöver
jag jobba.
Inläggen nedanför stämmer ej överens med datumet, var tvungen
att flytta över dem från ett annat ställe, men nu kommer det börja
stämma!
I fredags så kom Anna hit, till min mormor på reklam i tryck
och vi betämmde att trycka upp
några handukar och sälja dem. Färgerna kommer att vara
om jag minns rätt Lila, turkos, grön och grå, och så kommer
det stå (om jag minns rätt) "finspång mot rasism"
Vad tror ni om den idén?
Har inte så mycket mer att berätta just nu. Ska
knalla i väg till skolan och träffa en kompis som också håller
på med ett väldigt kul projektarbete, hon ska nämligen till Afghanistan
och hjälpa några fattiga barn och ge dem en underbar dag. Helt
underbart att folk gör så för andra. Om jag hade pengar hade jag
gjort lika dant, min vän kämpar nämligen helt själv med att samla
ihop pengar till den resan, jätte duktig!
